Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads tvĂ„ böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot vĂ€rlden ? Serbiska portrĂ€tt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys dĂ€r jag anvĂ€nt recensioner frĂ„n olika media som material. Min teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r frĂ„n ett vĂ€sterlĂ€ndskt perspektiv och har stĂ€mt vĂ€l med mitt resultat av undersökningen..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr förstÄelse för förÀndringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mÄtt och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det vÀsentliga Àr att undersöka hur personalen mottagit förÀndringarna. Det undersökta företaget har inte infört förÀndringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom Àmnet. Det kan ha pÄverkat de anstÀlldas mottagande av förÀndringen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr förstÄelse för förÀndringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mÄtt och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det vÀsentliga Àr att undersöka hur personalen mottagit förÀndringarna. Det undersökta företaget har inte infört förÀndringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom Àmnet. Det kan ha pÄverkat de anstÀlldas mottagande av förÀndringen.

Syftet med denna studie Àr att belysa sprÄkets betydelse vid integrering av nyanlÀnda invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lÀrare kartlÀgger elevens sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultaten Àr baserade pÄ information frÄn personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag anvÀnde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr en erkÀnd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren frÄn mina intervjuer stÀmmer vÀl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling gÄr hand i hand.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och pÄ vilka grunder beslut om mottagande till grundsÀrskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsÀrskolan har under de senaste 10-15 Ären ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fÄtt nya elevgrupper i grundsÀrskolan. För att undersöka vÄrt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ sÀrskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrÄn vÄra intervjuer jÀmfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

?NÀsta generations ryggskydd? Àr ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet pÄ Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren Àr Stefan Ytterborn pÄ POC Sweden i Stockholm.POC Àr ett företag som satsar pÄ att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidÄkare för att förhindra allvarliga skador. DÄ utrustningen och Äkstilen stÀndigt blir mer extrem mÄste Àven skyddsutrustningen utvecklas för att ge sÄ bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gÄtt ut pÄ att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidÄkning. Denna problemformulering har varit vÀldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

?NÀsta generations ryggskydd? Àr ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet pÄ Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren Àr Stefan Ytterborn pÄ POC Sweden i Stockholm.POC Àr ett företag som satsar pÄ att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidÄkare för att förhindra allvarliga skador. DÄ utrustningen och Äkstilen stÀndigt blir mer extrem mÄste Àven skyddsutrustningen utvecklas för att ge sÄ bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gÄtt ut pÄ att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidÄkning. Denna problemformulering har varit vÀldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

Syfte: Studiens syfte Àr att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsÀrskolan och sÀrskiljande skolformer. Detta utifrÄn elevhÀlsoteams etablerade erfarenheter och med fokus pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv Àr man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, hÀr Àr kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays portrÀtt i svenska dagstidningar under utgivningsÄret av den svenska översÀttningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde Är 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

UtifrÄn vÄrt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlÀmnas nÀr elever byter skola. Vi har Àven avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlÀmningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstÀmmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlÀmnande och mottagande personal i stort Àr eniga om att IUP medskriftliga omdömen och ÄtgÀrdsprogram Àr dokumentationsformer som alltid anvÀnds. Man ÀrÀven överens om att muntlig information Àr viktig vid överlÀmningen. Det finns dock vissskillnad i synen pÄ dokumentationens och informationens relevans mellan överlÀmnande ochmottagande lÀrare.Formerna för överlÀmnandet visar större diskrepanser mellan överlÀmnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter Àr unika dÄ de har upplevt svÄra förhÄllanden pÄ sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns förestÀllningar och förvÀntningar pÄ Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger pÄ data frÄn tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas förestÀllningar och förvÀntningar pÄ Sverige innan flykten var fÄ. Ungdomarna tog sig igenom svÄrigheter under flykten för att pÄbörja ett nytt liv.

I Buenos Aires sÀger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder tvÄ saker, att Rio de la Plata Àr det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vÀnder ryggen bort frÄn floden och in mot land.Buenos Aires har vÀxt lÀngre och lÀngre bort frÄn Rio de la Plata, idag ligger floden fÄgelvÀgen ca 2,3 km frÄn stadsgrÀnsen och den barriÀr som finns dÀr imellan bestÄr till stor del av svÄrgenomtrÀnglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förÀndra Buenos Airesbornas relation och tillgÀnglighet till vattnet och pÄ samma gÄng lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den nÄgot mindre skalan har jag ocksÄ undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tÀnkas utveckla till Rio de la Plata..